FULLKOMLIGT KAOS

Det kanske är dags att svara på lite kommentarer. Angående inlägget om vad som är okej att skämta om och inte. Jag vidhåller min åsikt att man får skämta om i stort sett allt. Det är hur man gör det som spelar roll. Som Markus skriver; trampar man någon på tårna ber man givetvis om ursäkt men det kan inte likställas med hatbrott att skämta om exempelvis bögar. Till personen som kallar sig för "mmmhmm"; läs boken innan du dömer den efter omslaget så att säga. Till Emma: Låter som en vettig idé. Bokstavskombinationer i det här sammanhanget är inget jag förespråkar.

Debatten om heltäckande slöjor väcker fortfarande starka känslor. Inte minst märker jag det när jag läser kommentarerna här. Jag förstår många av Er helt till fullo. Jag köper det till viss del, absolut. Jag vill oxå kunna se ansiktet på de man möter, jag förstår inte heller riktigt grejen. Klart det är problematiskt när någon med täckt ansikte väl begår ett brott. Det är lika främmande för mig som för Er att man ska bära dessa slöjor. Om det nu är pga av kvinnoförtryck eller en religiös övertygelse, det bryr jag mig nog egentligen inte om. Är det som så att de faktiskt vill ha den där saken på sig så låt dem ha det. Detta eftersom vi faktiskt har antagna bestämmelser, som Frankrike har skrivit under, och de måste upprätthållas. Och att de bär dessa, vad stör det egentligen dig och ditt liv? Egentligen...

Det spelar egentligen ingen roll om man gillar bestämmelserna eller inte, är man med i leken får man leken tåla. Att gå runt och tro att alla som döljer sitt ansikte kommer begå brott känns bara oroväckande. Gå runt och tro att allt främmande är farligt. Sorgliga jävla simpla mänsklighet. Allt främmande vill oss tydligen ont, spränga oss i luften och vinka glatt till Allah under tiden. Klart man lättare döljer en bomb under en burka än under ett par stuprörs-brallor från Cheap Monday men det är inte det som är grejen. Det är rätten att få se ut hur man vill och leva hur man vill. Man måste kunna mötas halvvägs, inte bara klampa in på andra halvan, och för att detta ska ske måste båda parter ta sitt ansvar. Kvinnorna måste kunna identifiera sig och allt det där men att förbjuda dem från sin mänskliga rättighet att vara de dem är, det är i alla fall inte något jag skulle påstå att jag förespråkar.

Att tro att verkligheten ser ut så vore att vara förbaskat naiv. Tyvärr är inte detta så lätt som man önskar. Ingen vill mötas halvvägs och alla är vi rädda för det som är obekant och främmande. Tills dess får vi fortsätta med att tjaffsa som små barn i en sandlåda. Fortsätta vara rädda, fortsätta döma varandra. Jag gör det oxå. Jag skulle ljuga om jag påstod att jag kände mig som ett tryggt barn i sin mammas famn när jag möter ett gäng invandrarkillar när jag går hem från exempelvis krogen. Och det är inget jag är stolt över.

(Avslutar med en kursiverad parentes. Någon hackade på min engelska. Om denna någon som kallar sig Jonathan menade rubriken så är det ett citat ur en låttext. En gammal The Ark-låt så den får du klandra Ola Salo för. För övrigt säger jag även tack till den anonyma personen som kommenterat detta. Det behövdes. Tack.)


Kommentarer
Postat av: Karpstryparn

Jag håller med, man ska kunna skämta om vad som helst.



Svar: Enligt vad som stod i ditt inlägg så jämförde du slöjan med Dawit Isaak, i annat fall skulle du ju ha skrivit på ett helt annat sätt.



Ja, du får nog vara tydligare i fortsättningen.



2011-09-25 @ 14:21:16
URL: http://www.karpstryparn.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0